jjgoeswest

.

Egentligen borde jag vara rädd, men något inom mig sken upp idag när jag gick in genoom dörrarna på starbucks. När jag klev in genom dörren såg jag dem. Jag såg dem. Min första känsla borde vara rädsla, men det var den inte, hela jag sprudlade av glädje. Där framme där dem annars ganska tråkiga muggarna brukar stå stod, nu röda muggar med snöflingar och snögubbar. Jag ville börja dansa, hade ena foten uppe på en stol, men jag hann hejda mig i sista sekund. TUR DET!

Kidsen säger att det är höst ute nu, och jag måste nog instämma, tyvärr. Dock så har jag fortfarnade på mig shorts, men en hoodie är ganska välbövligt nu. När föll det sista lövet hemma i Sverige i liksom? Och första snöflingan? heheh. Jag har det nog bättre än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Solen skiner alltid här i Californien. (lite internationellt att använda C istället för K), alltid kanske är en överdrift, fast det är sant. Vill ockå meddela att jag aldrig har ljugit hela mitt liv.