jjgoeswest

Dagarna här springer förbi, vilket är bra, då tänker man inte så mycket. Asså jag tänker, men inte så mycket. Eller jag tänker mycket, lika mycket som alltid, men inte så ansträngade. Blev någon klokare av det där, så räck upp handen.

.

När jag skjutsade barnen till skolan imorse, var min ruta immig. SOM ALLTID. Inget att göra åt direkt. Eller jag tryckte så klart på knappen som gör att imman försvinner, smart. Ska svänga vänster på Moraga Way, ser inget genom rutan. Vevar, hahah inte för att man vevar längre men men, ner rutan för att kunna se. Kör ut, en snäll liten vit gris stannade för mig. Ser inget. Solen skiner. Ser ännu mindre. Jag hade på vindrutetorkarna, för att få bort imman, Will säger att jag försöker torka bort solljuset, rolig kille det där. Ser inget, eller jo jag såg ljuset var det döden jag såg, kör i 10 mph, kan till och med ha varit långsammare. Ser inget, sa jag att jag verkligen inte såg något? Ser var jag ska svänga tills sist. Svänger in till Dödsskuggans dal, men ser ändå inget. Bilar passerade jag såg INGET. Hade skönsång till bruno mars i baksätet, mitt fönster var öppet. En man och kvinna passerade oss. Bra start på dagen för dem. Till sist släpper imman i mitt längst ner på fönstret i mitten jag ligger ner och kör. Tror det såg ut som att ett fyllo körde, jag var lite full på kärlek. hehe tönt jag är.

.

GUD, vad jag saknar att vara med Elena, Lydia och Will. Ni är så fina, kompisar! Tänk om 5 månader när vi säger hejdå, vi ses snart? Åhhh. Kände nästan tåren i ögat.

Påtal om ledsen, haha, vi kollade på Hatchi i lördags, jag sa att jag hade gråtit första gången jag såg den filmen, så under hela filmen känner jag 10 ögon som tittar på mig, dem sa att dem ville vara på den säkra sidan, för dem kunde ju inte missa om jag skulle fälla en tår.