jjgoeswest

helskotta vad det har gått fort. För två månader sedan åkte emelie hem, för lika många månader sedan åkte mamma och pappa hem. Nu är det bara en månad och några dagar kvar till jag är hemma igen, 11 om man ska vara exakt. Det är lätt att tänka tillbaka hur man kände för ett år sedan, man var hur taggad som helst, man hade hur höga förväntningar som helst, allt var helt fantastiskt. Idag ett år senare, börjar aupairet bli lite för långrandigt, alltid samma visa, alltid samma sak. Men en sak är säker, det här året är det bästa året i mitt 20,5 åriga liv.